jojobjornsdotter

Onsdag. Regn.

Idag blir en tråkig dag. Och aslång. Kan jag lova. Fy, jag såg en jättefin bild på Farbror Georg som gick bort för ett år sen. Åhhh, vad man saknar han när man såg den bilden. Han är saknad hela tiden. såfort man hör en låt som påminner om han så stannar hela världen upp för mig. Och jag vart helt förstörd igår eftermidda. Josefin och Oliver va uppe i lekparken och lekte. Jossan kommer hem själv och säger att Oliver är borta. Ok. Han har väl gått hem till en kompis tänker jag. JAg ringer dit, och Oliver var inte där. Dåvar det bara att packa in Jossan o Max i vagnen o gå och leta. Kände jag började gråta närsom alltså. Han hade varit borta 2 timmar då redan. Vi gick till alla lekparker som ligger i närheten. Ingen Oliv. Sen hörde jag en bil tuta ihärdigt nere vid Jouren. Paniken komn nästan. Jag springer ner och tittar. Ingen Oliver där. Vi går väl hem o ser om han kommit hem. Nej. Efter ungefär 2.5 timma så kommer han hem. Med en kompis. Och han svarar bara när jag frågar varför han inte kom hem. Man kan faktiskt glömma Mamma. Shit. Så jävla rädd har jag aldrig varit i hela mitt liv. Sekunders ögonblick. Sen kan hela ens värld vara upponervänd. Ens barn är det bästa man har. Finns inget annat som kan ta deras plats i livet. Man skulle gå i döden för sina barn.

Snart ska jag på kvartsamtal på dagis. josefin o Maxen har kanske vart dumma?? Hehe. Nej. Max sånnafall. Han är en såååån hulligan alltså. Som ungefär 4 barn i ett. Helt otroligt. Men han är Mammas lilla bäbis. Kommer inte få nå mer bäbis så. Så jag får skatta mig lycklig för dom 3 friska underbara barn jag har. nu blir det att göra lite kaffe o göra sig iordning. Men jag ska bättra mig med uppd. Puss och Kram alla !!

Johanna